Fösta inlägget på bloggen!

Hej kära läsare i M83X! Ni undrar säkert vem jag är och varför jag bloggar. Jag heter Josef Rääf, och jag är en kristen författare sedan 2014, då jag debuterade med boken Kärleksstenen. Idag finns boken uppdaterad och inympad i samlingsverket Udralos, där även den spännande fortsättningen finns. Två dagar till julafton ...

Vilken press för en tvåbarnspappa som dessutom är föräldraledig! Jag kanske borde ta och berätta historien från början ... om How I meet your mother ... xD skoja bara! För att vara riktigt ärlig visste jag inte alls vad jag gick in på när jag blev pappa för första gången. Jag tänkte att det inte alls skulle vara några problem över huvud taget. Så fel man kan ha. Att vara förälder innebär ett tufft jobb. Men det är ett fantastiskt privilegium att bli förälder: att få se en människas utveckling HELT från början. Från den heta kvällen, vem vill inte ha det ^^, tills så att säga räkningen kommer. Då man känner barnets rörelser. Det där fantastiska livet som växer inne i ens partners livmoder och gör din partner mer attraktiv, oavsett hur stor mage hon faktiskt får under graviditeten. Här är det viktigt att verkligen MENA att man tycker att ens partner ser vacker ut, för ni båda kommer att gå igenom mycket smärta likväl som många skratt under graviditeten. Till ens förfäran när barnet föds: oron över ifall de båda kommer att överleva eller inte. Jag måste vara riktigt ärlig med att säga att min fru var kraftigt underviktig när hon blev gravid med vårt första barn. Och till råga på allt har min fru Asbergers syndrom. Det heter numera Autismspektrum av någon konstig anledning. Något jag gravt ogillar. Nog om det. Min fru blev inte glad över nyheten över att hon blivit gravid. Till alla er blivande pappor där ute: er käraste går igenom mycket mer smärta och hormoner än vad du själv någonsin kommer att göra, även om det kan förekomma att man själv KAN få dålig rygg och fantomsmärtor. Hon kommer att förlita sig på din ledning, och hon vill att du är inblandad, delaktig och hjälper henne med just det där lilla extra som hon själv inte klarar av. Hon kommer att gråta ofta och behöva en axel att luta sig mot. En person som hon känner att hon kan lita på. En klippa. Och den klippan förväntar hon sig att du är, blivande pappa. Var stark och skyll på hennes hormoner om hon skriker och kallar dig saker. För det kommer hon att göra. Det är fullt normalt och är egentligen ingenting hon faktiskt menar. men det är inget som du sak ignorera: snarare ska du fråga henne om hon behöver hjälp med något, eller om det finns något som du kan göra för henne. Och undvik att hon ska behöva gå i trappor, eller sitta på en cykel. Foglossning, något som barnmorskor kommer att kalla bäckensmärta, innebär att hon kan få ont i bäckenet, korsryggen, ljumskarna, höfterna, på skinkorna, baksidan av låren och över blygdbenet. Något som kommer göra fruktansvärt ont om hon överanstränger sig, och visserligen är en naturlig del av processen för att nedkomsten ska gå lättare. För mer info om det kan ni läsa här: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Foglossning/?ar=True Som småbarnsförälder är det viktigt för mamman med:

- frukost på sängen. - mycket vila och sömn.

- att du hjälper till med blöjbyte (i början behöver man inte ens rynka på näsan för de första dagarna rensar kroppen ut bäck som bebisen har förtärt under graviditeten, så varför inte? :) ).

- få gå på toa och tvätta sig i fred.

- många pussar och försiktiga kramar.

- höra orden "Jag älskar dig! Vi fixar det här tillsammans" ofta 1 ggr per dag + 1 ggr varje gång hon gråter.

- vila från sex tills hon läkt ihop igen. Kom igen, var stark! Det här behöver bebisen de första 9 månaderna:

- vara med mamma.

- amma.

- mjölkersättning när mamman pudrar näsan.

- blöjor.

- leenden.

- pussar.

- kramar.

- varma och bekväma kläder. Att vara föräldraledig, om ni bestämmer er för att ni delar 50/50 på de totala antal dagarna man får (ca 1.5 år) måste ni komma ihåg att det fungerar inte för alla. som pappa måste man, enligt svensk lag, vara föräldraledig i 3 månader, (eller 90 dagar). Resten kan du ge till din partner om du känner för det. Personligen var jag inte så noga med det där, eftersom den första tiden var det jag som tjänade de mesta av pengarna och hon ville vara hemma. Men som pappa trivs jag faktiskt med att vara föräldraledig med mitt andra barn. Och det kommer vara svårt för mig att släppa av båda barnen på dagis för att börja jobba igen. När barnet har sovit har jag ibland fått tid över, och därav fått en lucka att skriva på. Något som jag gärna gör! Som ni förstår, kära läsare, är det inte lätt att vara författare, pappa och föräldraledig. MEN det är så värt det. Det är först nu jag verkligen känner att jag får något tillbaka på de 4 åren jag investerat på mitt första barn. Han ger mig styrka att fortsätta, när ingen styrka fanns kvar. Ett barns kramar och kärlek är så värdefulla att inte ens alla miljoner siffror av elektroniska pengar kan ersätta det! i min fattigdom är jag därför en rik man. Fru och två barn. Till nästa gång, kära läsare!